Av någon konstig anlednig har jag blivit poetisk. Sitter här och skriver dikter på löpande band. Är uppe i 5-6 stycken nu på en dryg timme. Rekord för mig..
".. Utomhus är det vinter och kallt. Vitt och mörkt. Jag fryser, känner hur håret reser sig på kroppen och hur kalla mina händer är. När jag lägger min hand på kinden känns det som att det bildas ett isavtryck där under. Jag drar bort min hand men den isiga fläcken sitter fortfarande kvar i mitt skin. Jag är som fastfrusen i stolen, den kalla stolen av plast och metall. Det är som om den håller fast mig, håller fast mig för att jag inte ska kunna springa iväg och aldrig komma tillbaka.."
Min första dikt faktist.. läskigt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar